Microslavar (Microserfs)

Det är kul när böcker sätter sina spår i ens liv. Jag har blivit ordentligt inspirerad av boken jPod och försöker att forma mitt liv efter den boken. Det må låta galet, men det jag egentligen vill uppnå är den verkliga kärnan i jPod som är att man ska ha kul i ens liv och inte minst på jobbet. Det uppnår man genom internskämt, behandla kollegorna som vänner och hjälpa varandra. Alla ens kollegor vill bli ännu duktigare på sitt jobb och kämpar därför stenhårt, fast man har en totalt avslappnad attityd. Boken jPod skrevs av författaren Douglas Coupland och hade undertiteln “Microslavar för Googlegenerationen”. Nu har jag alltså läst föregångaren till jPod.

Boken, som kom ut på engelska 1995 med engelska titeln Microserfs, handlar om snubben Daniel. Han jobbar på Microsoft (som på den tiden inte ens hade skeppat iväg Windows 95) och han har problem med att sova. För att försöka bli av med lite tankar och annat som bekymrar honom börjar han skriva dagbok.

På Microsoft så jobbar han som buggtestare (alltså inte som dansare…) och precis som sina kollegor så dyrkar han Bill Gates. Det beskrivs precis som varje nytt storföretag inom IT-branschen som har en karismatisk ledare och hur denne lyckas inspirera till trots att bolaget sedan länge vuxit förbi gränsen där det för den enskillde individen är personligt engagerande. I boken är det ofta återkommande hur många miljoner Bill har förlorat på att aktiekursen sjunkit, men även frekvent en kommentar om att det nog är Bill som sover bäst ändå.

På Microsoft har Daniel sina galna kollegor som han bor med i en slags studentkorridor. Det gör att deras liv egentligen bara bygger på att jobba, björna, hänga med korridorspolarna, jobba mer, och sova. Det gör att alla får sina udda intressen där någon blir en übernörd, en annan stolle blir kroppsbyggare och så vidare. Själv får Dan ganska omgående en kvinna i sitt liv, som också är nörd och anställd på Microsoft. Denna kvinna heter Karla och hon blir omgående väldigt viktig för Dan, som genom boken utvecklas och hänvisar allt oftare till vad just Karla säger.

Det som även händer är att Dan och hans vänner får ett erbjudande om att hoppa på ett start-up som ska utveckla en produkt inom multimedia (lika hett på nittiotalet som Ipad är idag). Det ska vara ett slags Minecraftliknande spel där man kan bygga med något liknande Lego. De tar sitt pick och pack och drar till Silicon Valley. Väl där är de konstant panka, har svårt att få in riskkapital men alla känner sig förverkligade och utvecklas som människor. De känner den här glädjen som är svår att sätta fingret på, men som finns där i mindre bolag (om alla människor nu i bolaget trivs med varandra).

Så ska man summera boken så handlar den om att hur man upplever lycka tillsammans med sina vänner. Det kan dock bli lite segt ibland med alla sjuka diskussioner som boken består av, för det är så dessa vänner har kul ihop. Den som jobbar på ett IT-bolag kommer dock mest skratta åt diskussionerna för man känner igen stuket på dem.

Att få tag på Microslavar på svenska är inte helt lätt, utan jag lånade den på biblioteket. Du kan även köpa boken på engelska för någon hundring. Jag kan rekommendera den om du gillade jPod eller om du jobbar inom IT-branschen, för annars kommer den nog mest anses som lite för vimsig.