Generation Kill

Det här är en bok som blev TV-serie och det var som vanligt den jag såg innan jag hittade boken på bokrean. Jag hade egentligen inga större förhoppningar och den här fanns inte på inköpslistan. Dock hade den fått bra betyg på Boktipset så jag gjorde det lyckosamma impulsköpet.

Boken börjar sin historia precis i upptrappningen till invasionen av Irak. Soldaterna som ligger och trycker i Kuwait får pizza och inser att det här är början till att rulla in i Irak. Sagt och gjort, Humvee-bilarna som författaren Evan Wright ska följa, börjar rulla. Boken följer därefter dessa militärer (i bilarna) genom hela deras Irakresa och de kommande veckorna efter när Irak var “befriat”.

Det som gör att den här boken är riktigt bra, för att inte säga klockren, är hur Evan värdigt beskriver alla sidor av ett krig, hur skräcken är, hur lite den enskilde soldaten kan göra och maktlösheten alla känner. Det är hela tiden en balansgång för att inte ta en för tydlig ställning och när det sker känns det helt självklart för läsaren. Jag är faktiskt även förundrad hur USA kunde låta den här journalisten få lov att att följa med, men det är bara att skratta sig lycklig. Krig har nog få gånger beskrivits så bra (hemskt ord att vända dock).

Boken är ca 360 sidor lång, med ett språk hämtat ur en populärtidning. Det är alltså förklarande, men ändå lätt att hänga med. Han beskriver även utvecklingen av personerna och deras känslor inför liv och död på bästa möjliga vis. Han tar även upp hur de långa timmarna, stressen de hela tiden upplever och så.

TV-serien var en bra serie, inget snack om den saken, men den här boken ger ett djup som inte ens Alexander Skarsgård (han är faktiskt bra i den!) kan ge dig. Hur som helst är det lätt att varmt rekommendera den här boken, om du nu inte hajat att jag gillade den här skarpt!